Idag presenterade Per Pettersson och Jan Rejdnell rapporten En privatare integration på riksdagen. Här finns rapporten för nedladdning.

För någon vecka sedan presenterades en undersökning som visade att en tredjedel av svenskarna oroar sig för elpriserna, oron än större för elprisernas utveckling än oron för att bli drabbad av arbetslöshet eller plötsliga räntehöjningar. Oron för just elpriserna är befogad för det är inte mycket en konsument kan göra för att påverka vare sig prisutvecklingen eller uttaget av el. Resultatet kan vi se varje vinter så fort det blir rejält kallt.  Så fort det blivit kallare så sticker spotpriset iväg och konsumenterna får betala extra. Det är nästan lika regelbundet som at tågen står stilla då det blir kallt. 

Elmarknadens utveckling oroar även regeringen som vill ha bort anvisningsavtalen. Regeringen menar att det är en helt omotiverad prisskillnad som berör ganska många elkunder. Det är nästan en fjärdedel som har anvisningsavtal, som inte har valt vare sig elhandlare eller avtalsform.

Verkligheten för dessa konsumenter innebär en högre elkostnad på mellan 15—20 procent jämfört med dem som gjort ett aktivt val. Elbolagen försvarar sig med att dessa konsumenter när som helst kan bryta avtalen och att det därmed innebär högre kostnader för bolaget. 

Enligt en enkel uträkning som Tankesmedjan Liberalerna genomfört så är vädret den enskilt största påverkan på el- och energipriset för konsumenten. Svenska elkonsumenter har haft en god portion tur med den milda vintern fram tills januari månads utgång. Under år med kalla vintrar, så som 2010, steg totalkonsumtionen av el för uppvärmningssyfte med 25-30 procent, vilket är något mer än ökningen av fjärrvärmekonsumtionen. 

Trots att inte konsumenterna kan göra något åt vädret hårdbeskattas elen som upp till 2/3-delar av konsumentpriset utgörs av skatter och avgifter. Skatten på el är en punktskatt likt alkohol, tobak och bensin. Sina konsumtionsmönster kan man styra men knappast sitt eluttag en kall vinter.  

Den direktverkande eluppvärmningen är mer energikrävande och ineffektiv än andra uppvärmningskällor. Trots detta utgör elektricitet fortfarande mer än hälften av det totala energibehovet för uppvärmningen i småhus. När vintern blir kall, går elpriserna upp tillsammans med förbrukningen. Villaägare med direktverkande elvärme ser då plånboken snabbt tömmas.

Vill regeringen och de politiska partierna i riksdagen snabbt få ner elförbrukningen för bostäder så bör man införa ett specialriktat ROT-avdrag för eluppvärmda småhus.

Elhandelsområdena har lagt sten på bördan i södra Sverige, där elpriserna nu höjs snabbare än i andra elhandelsområden. Om vintern blir kall och vinden mojnar resulterar i att vindkraften står still i Danmark och Skåne och att spotpriset på el snabbt går upp.

Vädret är avgörande för elpriset, då det påverkar såväl konsumtionen, som produktionen av framför allt vindkraft. För att hållbart minska påverkan för elkonsumenterna måste därför vädrets påverkan på elpriset minskas. De viktigaste åtgärderna för att åstadkomma detta är

– att nätkapaciteten för elöverföring snabbt byggs ut.

– att nyproducerad kraftproduktionen inte tillåts bli helt beroende av väderförhållanden. 

– att el som uppvärmningskälla fasas ut.

Ovanstående punkter kan upplevas som självklarheter men Sverige har en bra bit på väg till att uppfylla dessa kriterier.

Energiminister Anna-Karin Hatt har länge hävdat att införandet av elprisområdena är ett beslut fattat av EU-kommissionen. Som Tankesmedjan liberalerna kunde visa i rapporten De ekonomiska effekterna av elhandelsområdenas införande, så är detta en sanning med modifikation. Beslutet om att införa elprisområden fattades egentligen av Nordens energiministrar redan 2008, året innan Sverige och Svenska kraftnät anmäldes av Danmark till EU-kommissionen. Som svar på den anmälan föreslog Svenska kraftnät att elprisområdena skulle införas och därmed lösa de problem som man blivit anmälda för, något EU-kommissionen accepterade. Beslutet från EU-kommissionen var därmed inte något de själva hittat på, utan något som redan beslutats av bland annat den svenska regeringen.

Nu har socialdemokraterna anmält regeringen och i slutänden ansvarig minister Anna-Karin Hatt (C) till konstitutionsutskottet för att deras beskrivning av elhandelsområdenas införande ska granskas. Det är välkommet att socialdemokraterna vaknat till liv och att vi nu får en granskning av hur regeringen har agerat i frågan.

Precis som Tankesmedjan Liberalerna förutspådde när kompetenslistan.se med kompetenta kvinnor skapades - nu med 280 kvinnor som söker plats i en bolagsstyrelse - så bibblar debatten om kvotering igång likt ett urverk igen. I början av januari fanns fyra debattartiklar på Dagens Nyheter som alal diskuterade åtgärder istället för kvotering.

Senast sade Svenskt Näringslivs ordförande Kenneth Bengtsson i Ekots lördags intervju att företagen måste ta ett tydligt ansvar för att fler kvinnor får ledande poster i näringslivet, annars kommer en kvoteringslag.
Enligt Kenneth Bengtsson har utvecklingen för jämställdhet inom näringslivet gått alltför långsamt. Han tror inte att det är bra om det blir tvingande lagstiftning, kvotering, utan att det är bäst om näringslivet löser ojämställdheten på egen hand.

Det är ont om tid för EU:s kommissionär Viviann Reding kommer med en rapport under våren som förväntas innehålla olika bindande förslag för näringslivet för att förbättra jämställdheten i börsbolagens styrelse samt dess bolagsledningar. 

En kvoteringslag för börsbolagens styrelser har många betecknats som en signallag så att andra bolag som är noterade och onoterade skall följa efter. Stärkt lagstiftning har prövats i ett antal länder. Först ut var Norge, redan 2003. Spanien, Island och Frankrike har också valt att lagstifta för att stärka kvinnors representation.

Tankesmedjan Liberalerna kommer att intensifiera arbetet med att erbjuda företag inför vårens bolagssttämmorn  att välja in kompetenta kvinnor till styrelsen alternativt styrelsepraktik under ett år. Det gäller inte börsbolagen utan alla tiotusemntals andra bolagstyrelserna i de onoterade bolagen. 

Tankesmedjan Liberalerna lämnar en pinfärsk rapport som lyfter fram såväl historiska som dagsaktuella beskattningar av elproduktionen och elkonsumtionen i Sverige. Slutsatser kring de tidiga effekterna av införandet av ”elhandelsområden” och en bedömning över tänkbar prismässig utveckling för olika elkonsumenter inom såväl hushåll som industri. Slutsatsen är att elskatten måste sänkas i södra och mellersta Sverige för att inte slå ut industrin i södra Sverige. 

Största delen av elpriset är skatt. Skatt på skatt, avgifter, elcertifikat, fastighetsskatt, koldioxidskatt, kärnkraftsskatt etc. skapar det faktum att dessa utgör två tredjedelar av elpriset för privatkonsumenter. Och skatterna ökar…

Sverige har inte längre en nationell energipolitik. Den är anpassad till en internationell sådan med mer sammanbyggda elnät mellan länderna. Ändå håller riksdag och regering fast vid en prisdifferentiering av elskatten mellan norra och södra/mellersta Sverige. Tillsammans med införandet av elhandelsområdena blir detta en dubbel prisdifferentiering för kunderna. Staten borde sänka elskatten i södra och mellersta Sverige – det räcker med en prisdifferentiering. 

Införandet av Elhandelsområden skapar en enorm ekonomisk belastning på industrin i södra Sverige. Samtidigt ökar staten skatten på el efter nyår och produktionspriserna höjs kraftigt från elbolagen. Samtidigt bromsar konjunkturen in vilket skapar mer varsel och uppsägningar. 

Prisutvecklingen i elområdena i november månad är tydlig. Priset går upp i de södra elområdena. Det krävs mer elproduktion i elområde 4 om inte priserna skal bli bland de dyraste i hela Europa. Elområde 4 är i dag helt sammankopplade med Danmarks elpriser.

Underskottet på el i område 4 motsvarar i dag till 10 245 GWh vilket motsvarar nästan tre Barsebäcks-produktioner. Motivet till att främst södra Sverige skall betala för ombyggnationen av stomelnäten så kallade flaskhalsar är att det behövs transporter med el dit. Konsumenterna har redan tidigare fått betala för stängningen av Barsebäck. Detta är inte rimligt eftersom det är en angelägenhet som rör hela landet.    

Intäkterna från Elhandelsområdena (3+4) motsvarar i en prognos över 8 miljarder fram till årsskiftet 2014/2015. Med dessa pengar kan Svenska Kraftnät helt finansiera Sydvästlänken som är den största flaskhalsen ner till södra Sverige.  Det är dock mycket oklart vad fortsatta intäkter från Elhandelsområde 4 (södra Sverige med 2/3 delar) och Elhandelsområde 3 mellersta Sverige upp mot Dalälven med 1/3-del) skall användas till. 

Elhandelsområdena skall vara kvar i minst tio år enligt EU-kommissionen. Vidare anser de att elintensiv industri i södra Sverige kan flytta till Norrland där elen är billigare. EU-kommissionen tycker det är mycket tveksamt till satsningar på förnyelsebar elenergi i Norrland. Kort sagt vill man att Sverige bygger fler vindkraftverk i södra Sverige. 

Vindkraften är inte hela lösningen. När vindkraften står still behövs stabil kraftkälla som ersätter bortfallet. Den osäkra produktionen av elkraft från vindkraftverken leder till volatilitet av priserna på spotmarknaden och driver upp priserna.  

Vinnare på införandet av elhandelsområden är små vindkraftsproducenter i södra Sverige, konsumenterna i östra Danmark och konsumenterna i Norrland som får billigare el. 

Förlorare är industrin i södra Sverige, särskilt tillverkningsindustrin. Förlorare är också konsumenterna i södra Sverige samt de som vill starta nyproduktion av framförallt vindkraft i Norrland. 

Läs hela rapporten här

Mer information / Kontakt

Jan Rejdnell, verkställande ledamot
Telefon 0708-14 44 00
Mail.  Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen

Per Pettersson, kommunikation och research
Telefon 0736 34 75 61
Mail:   Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen  

 
Besöksadress: Kåkbrinken 9, Gamla Stan, Stockholm
Postadress: Box 2306, 10317 Stockholm

1 700 kommunala bolag omsätter 180 miljarder

Antalet kommunala bolag ökar och så gör också omsättningen för dessa bolag. 2009 omsatte 1 700 kommunala bolag 180 miljarder. Samtidigt är viktigaste kravet partibok istället för kompetens på de ledamöter som skall väljas in i styrelsen för dessa bolag. Antalet kvinnor är under 25 procent. Ändå höjer politikerna kraven på könskvotering i börsbolagens styrelser. Nu krävs självrannsakan och handling, skriver Camilla Littorin, Förbundssekreterare Företagarförbundet, Gunilla Arhén, grundare och VD för Ruter Dam och Jan Rejdnell, verkställande ledamot Tankesmedjan Liberalerna.

År 2009 fanns det 1 700 kommunala bolag med sammanlagt 48 000 anställda och en årlig omsättning på 180 miljarder. Sedan sju år tillbaka (2002) har omsättningen ökat med hela 60 miljarder – från 120 till 180 miljarder (44 %).

Samtidigt fanns 2009 hela 130 landstingsägda bolag med 23 000 anställda med en omsättning på 35 miljarder. Här har omsättningen ökat med blygsamma 3 miljarder på samma tid.

Det har aldrig varit så många kommunala bolag som nu. Under 2000-talet har allt fler underkoncerner bildats. Ett stort antal kommuner har upptäckt att man genom koncernbildningar kan ägna sig åt avancerad skatteplanering och kvitta vinster mot förluster mellan olika bolag i koncernen.

Allt större andel av verksamheterna som kommunerna lägger ut sker i aktiebolagsform. Resultat från de kommunala bolagen var 9 miljarder kronor. Då avses endast majoritetsägda bolag.

Av 3 kap. 16 § kommunallagen framgår att kommunfullmäktige, om inte annat särskilt föreskrivits, får besluta att lämna över vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ.

De kommunala bolagen har en mycket omfattande och expanderande verksamhet.

Som alltid är det vilken partitillhörighet som avgör för att bli vald till en kommunal bolagsstyrelse. Därefter kommer lojalitet samt väl uträttat arbete i politiska församlingar. Kravet på kompetens vid val av ledamöter till en kommunal bolagsstyrelse måste ställa sig ännu tydligare med bakgrund till den omfattning som de kommunala bolagsstyrelserna driver sin verksamhet.

Varje person som väljs till en bolagsstyrelse måste bli vald på sig egen kompetens och kvalifikation. I ett kommunalt bolag är det bolagsordningen och affärsidén som skall styra och inte de politiska grundvärderingarna och partipolitiken. Ändå väljer partierna ledamöter utifrån partibok. Det är dags för politikerna att städa framför egen dörr.

För att kraven på näringslivet skall bli trovärdiga måste politikerna i kommunerna prioritera kompetens framför de gamla strukturerna med partitillhörighet. Det är faktisk en helt annan sak att sitta med i en politisk nämnd än i en bolagsstyrelse.

Varför inte bjuda in kompetenta styrelseledamöter från näringslivet som också kan bli en garant för att inte otillbörlig konkurrens sker med de privata bolagen på marknaden?

Tips till de samhällsägda bolagen är de krav på kompetens som kompetenslistan.se ställt på de kvinnor som skall få ingå på listan. Tre minimikrav som vi anser man måste ha uppnått för att sitta i en bolagsstyrelse; erfarenhet av styrelsearbete i ett bolag, ekonomiskt kunnande och styrelseutbildning.

Minst två av tre kriterier måste uppfyllas för att komma ifråga på kompetenslistan.se.

Kriterierna är:

1) ha suttit eller sitter i en bolagsstyrelse i dag (privat bolag eller kommunalt/statligt bolag)

2) har en ekonomisk utbildning alternativt erfarenhet så man kan läsa och tolka ekonomiska rapporter (som Balans- och Resultaträkning)

3) har en utbildning i styrelsearbete

Tyvärr finns det många styrelseledamöter som inte uppfyller dessa minimikrav men ändå sitter i en bolagsstyrelse. Förstår man inte det mest grundläggande som ekonomi och vad aktiebolagslagen stipulerar så riskerar man att inte kunna försvara ägarnas intressen. I de kommunala bolagen handlar det om skattebetalarnas intressen.

I svenska aktiebolagsstyrelser utgörs i dag av 16,7 procent kvinnor. Det är fler kvinnor än vad som finns representerade bland samtliga börsbolags styrelser. I de kommunala bolagsstyrelserna är det något fler kvinnor valda med knappa 25 procent av styrelseledamöterna. Än sämre vad avser styrelseordföranden – 12 procent.

De börsnoterade bolagens styrelser andel kvinnor har nu kommit upp till 22 procent men bland samtliga börsbolag är andelen kvinnor endast 11 procent. Detta framgår av Kollegiet för Bolagsstyrnings Årsrapport 2010.

De politiska partierna måste börja städandet framför egen dörr genom att erbjuda styrelseutbildning till alla politiker som skall sitta i en kommunal bolagsstyrelse. De politiska partierna måste erbjuda styrelseplatser till dem som har kompetens till att kunna delta i styrelsearbetet i ett kommunalt bolag. Sök gärna efter kompetenta kvinnor, för en styrelse skall vara bra sammansatt för att göra ett bra jobb. Erbjud kvinnorna först att gå styrelseutbildningarna, avlsutar Camilla Littorin, Gunilla Arhén och Jan Rejdnell.

Camilla Littorin, Förbundssekreterare Företagarförbundet.

Gunilla Arhén, grundare och VD för Ruter Dam.

Jan Rejdnell, verkställande ledamot Tankesmedjan Liberalerna

Politiskt stopp för könskvotering till börsbolagens styrelser men det löser inte hur fler kompetenta kvinnor skall kunna bli valda till styrelserna i privata och samhällsägda bolag. Politikerna måste välja in styrelseledamöter efter kompetens istället för partitillhörighet i samhällsägda bolagsstyrelser.

Partiledningen i Moderaterna fick backa i helgen på deras partistämma. Numera är Moderaterna mot lagstiftad kvotering av kvinnor till börsbolagens styrelser. Så är det också med de andra Allianspartiernas inställning. Den långa politiska debatten om kvotering till börsbolagens styrelse verkar nu för tillfället vara avslutad, men det löser inte kompetensfrågan till bolagsstyrelserna, säger Jan Rejdnell som är verkställande ledamot i Tankesmedjan Liberalerna.

- Tankesmedjan Liberalerna, Företagarförbundet och Ruter Dams nystartade kampanj om ”fler kvinnor till bolagsstyrelserna utan kvotering” har under en vecka samlat ca 125 kompetenta kvinnor som önskar bli nominerade till styrelser i privata, statliga eller kommunala bolag (www.kompetenslistan.se alt. www.bolagslyftet.se ).

Den nystartade tankesmedjan Liberalerna tar tillsammans med Företagarförbundet och Ruter Dam har tagit initiativ till att få in fler kompetenta kvinnor i bolagsstyrelserna. Nu främst i styrelserna för samhällsägda bolag. Till dagens samhällsägda bolagsstyrelser finns många gånger andra kriterier än kompetens, som partitillhörighet och belöning för lojalitet samt väl uträttat arbete i politiska församlingar.