Det finns en tro hos gemene man att skatten är det man betalar genom skattsedeln. Mycket större del betalas genom alla osynliga lagar/förordningar samt avgifter som staten tar in. Det är viktigt att kartlägga och peka på vilka konsekvenser dessa osynliga skatter har på ekonomin i landet.  Det finns också en växande uppfattning att företag som konkurrensutsätter offentlig verksamhet inte skall få göra vinst. Orsaken tycks vara att verksamheten är offentligt finansierad. Det är också viktigt att fastslå att konkurrens skapar effektivare organisationer och att man därmed får med ut av skattepengarna. 

År 2009 fanns det 1 700 kommunala bolag med sammanlagt 48 000 anställda och en årlig omsättning på 180 miljarder. Sedan sju år tillbaka (2002) har omsättningen ökat med hela 60 miljarder – från 120 till 180 miljarder (44 %). Samtidigt fanns 2009 hela 130 landstingsägda bolag med 23 000 anställda med en omsättning på 35 miljarder. Här har omsättningen ökat med blygsamma 3 miljarder på samma tid. Allt större andel av verksamheterna som kommunerna lägger ut sker i aktiebolagsform. Resultat från de kommunala bolagen var 9 miljarder kronor. Då avses endast majoritetsägda bolag. Delar av denna vinst går som utdelning till ägarna dvs kommuner och landsting. Detta är exempel på indirekta skatter.

I många fall kallas det för avgifter man tar ut från myndigheter men i praktiken är det en förtäckt skatt då avgiften som tas ut många gånger om för att täcka samhällets kostnader för att genomföra det man tar avgiften för. Då är det skatt – en osynlig skatt.